Italian Baroque Era Painter, 1655-1743  Related Paintings of GHISLANDI, Vittore :. | Portrait of Giovanni Secco Suardo and his Servant fgh | count valetti | Self-Portrait | Portrait of a Gentleman sdg | Portrait of a Gentleman sdfg |
Related Artists:
Alexey Bogolyubov
16 March 1824 - 3 February 1896) was a Russian landscape painter. Bogolyubov was born in the Pomeranian village of Novgorod Gubernia. His father was retired colonel Pyotr Gavriilovich Bogolyubov. Bogolyubov's maternal grandfather was the well-known philosopher and social critic Alexander Radishchev. In 1841, Alexey graduated from military school, serving in the Russian Navy and travelling with the fleet to many countries. In 1849, he started to attend classes of the Saint Petersburg Academy of Arts, where he studied under Maxim Vorobiev. The young painter was greatly influenced by Ivan Ayvazovsky. In 1853, he finished the Academy with a major Gold medal. He retired as a navy officer and was appointed an artist to the Navy headquarters. From 1854 to 1860, he travelled around Europe and worked prolifically. In Rome, he was acquainted with Alexander Ivanov, who convinced Bogolyubov to focus more on drawing. In Desseldorf, Bogolyubov took classes from the painter Andreas Achenbach. In Paris, he admired the artists of the Barbizon School. French painters Camille Corot and Charles François Daubigny were good friends and collaborators with Bogolyubov. Bogolyubov returned to Russia in 1860. He exhibited his works in the Academy and received the title of professor. For some time, he taught in the Academy. In the 1860s, he traveled along the Volga. His paintings lost all traces of Romanticism, replacing that element with staunch realism of the natural. In 1871 he was elected to the Imperial Academy of Arts. Sailing ships, 1860From 1870, he became close to the The Wanderers art movement, participated in all their exhibitions. He became a member of their board. Much older than most of the other members of the movement, he had reservations on their social ideas. In 1873, Bogolyubov left the ? in solidarity with his fellow Itinerants. He even tried to create an alternative Russian Academy of Arts in Rome.
Hippolyte Petitjean
Hippolyte Petitjean (1854 - 1929)
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.